Annons
Annons






Jag blir så arg på tiden. Jag vill springa bakåt, springa in i sommaren alla de år den varit med dig. Sätta mig tillrätta bredvid dig. Ta ett kärleksfullt grepp om din hand. Ge dig en kram. Känna doften av ditt solvarma hår och ge dig en puss på din rosiga kind. Jag vill berätta för dig hur lycklig du gör mig, här i solen, där vi bara är. Där vi bara lever och skrattar. Jag vill känna hur din hand klämmer tillbaks omedvetet av kärlek. 

Jag vill springa bakåt till när du var en liten kille med för stora hörlurar slumrandes bredvid mig i soffan. Höra dina andetag mellan vindbrisarna utanför fönstret där allt annat är i rörelse medan allt står still här inne. 

Annons

Jag vill stå still i din dörröppning och se på dig medan du berättar för mig om din kväll. Höra dig berätta om saker som gör dig varm, gör dig glad. Jag vill bara tas tillbaka till alla de små stunder i livet där jag bara har fått vara med i ditt. 

Jag är så arg William. På tiden. Att den inte stannar upp, att den inte tillåter mig spola tillbaks den. Att den tvingar mig att om några timmar istället se våra bröder rödgråtna i sina nya matchande kostymer de hatade att prova ut. Jag hatar tiden för att jag kan inte få en droppe till av den med dig. 

Ändå går den framåt medan jag håller mig fast med allt jag har. 

(0)
Kommentera | Translate